Nu är det slut
Nu är vi hemma i Sverige igen och bloggen säger härmed tack och hej.
Det har varit en underbar höst. Magisk, som Tomas Ledin skulle ha sagt.
Tack för att ni har läst.
Bilder
Sammanfattning
Ställen vi har bott på:
Phuket
Kao Lak
Koh Samui
Koh Pha-Ngan
Trang
Langkawi, Malaysia
Kuala Lumpur, Malaysia
Koh Lipe
Hua Hin
Bangkok
Koh Lanta
Koh Phi Phi (Johanna och Kalle)
Topplistor:
Viljas:
1. Bästa pannkakan; Koh Lanta
2. Bästa poolen; Briza Hotell, Kao Lak
3. Sötaste hunden; Hundis på Koh Lipe
4. Bästa karusellen; Båten på tivolit inne på Times Squares galleria i Kuala Lumpur
5. Bästa djur att rida på; Elefant
Johanna topp:
1. Bästa massaman-curryn; Systrarna på Kong Klong på Koh Lanta
2. Bästa fartkicken; Thaiway-körning på moppe med Kalle
3. Bästa badvattnet; Koh Lipe
4. Bästa sängen; VIP-bungalowen på Mountain Resort, Koh Lipe
5. Bästa egen-tiden; kvällspromenader på stranden
Kalle:
1. Bästa toan; Hotell Ocean View på Koh Lanta
Johannes:
1. Bästa hamburgare; ”Santas” på MBK i Bangkok
2. Bästa boende: Ocean View, Koh Lanta
3. Bästa PO Enquist-anekdot; När PO träffar John Carlos i Munchen 72.
Inez:
1. Bästa matminne; Chokladbollar på svenska kaféet på Koh Lanta.
2. Bästa läsning; Bamse.
3. Bästa djur att rida på; Häst.
4. Bästa hotellet; Shirin Guesthouse på Langkawi.
Sämsta sakerna;
1. Allt med Hua Hin
2. De tjugo katterna utanför Shirin Guesthouse.
Grattis Jon och Kungen
Fodelsedagsbarnen firades med grillbuffe.
Idag ar sista heldagen har. Imorgon aker vi bat till Phuket och sedan flyg darifran till Bangkok och darifran vidare till Stockholm. Vi landar pa Arlanda klockan sex pa tisdagmorgon.
Det ar andra advent idag och vi har traditionsenligt intagit frukost pa stranden.
Nu ska det badas.
Skadegladje
Jag kollade precis Aftonbladets tiodygnsprognos. Den lovar vinter. Riktig vinter. Vinter i sin allra raaste form. Kall och mork och hemsk. Jag skrattade och skvatte bort lite sand mellan tarna. Sedan kom jag pa att vi kommer att befinna oss i Sverige igen innan dessa tio dagar har tagit slut.
Jag skrattade inte mer.
Forsta advent
Pa morgonen akte Vilja och jag ivag och kopte Kho Lantas basta baguetter. Frukosten intogs vid poolen. Johanna och Kalle hade hyrt en moppe sa pa eftermiddagen akte Johanna, Inez och jag ut pa en liten tur genom djungeln. Vi motte bland annat tva elefanter.
Barnen och jag badade i poolen medan Johanna och Kalle korde ivag pa en tur. De kom tillbaka med saffranskaka, chokladbollar och Zoo-godis.
Pa kvallen at vi en ljuvlig buffe dar man grillade maten sjalv. Johanna gick pa kycklig, Kalle pa blackfisk, jag pa not och barnen pa glass.
Dast av kott avslutade jag kvallen med att se Roy Jones vs Felix Trinidad pa datorn.
Forsta advent kan inte bli mycket battre an sa.
Jimmie Åkesson kan dra åt helvete
Jippie! Sverigedemokraterna får 7,2 procent i en mätning. Fan vad kul. Vad sugen man blir på att åka hem. Sverigedemokrater är som alla vet vidsynta och toleranta, intellektuella, vågar visa sina känslor, gråt är inte sällsynt.
Den sverigedemokratiske väljaren värnar det svenska kulturarvet och läser ofta Strindberg och Vilhelm Moberg, särskilt utvandrareposet tycker de om.
Jimmie Åkesson syns ofta i vimlet på Dramaten eller på Stockholms universitets disputationsmiddagar, för i den akademiska eliten har han många själsfränder.
De sverigedemokrater som bor ute i landet, det vill säga allihop, är nästan alltid ledande inom småstadens kulturliv. Det är sverigedemokrater som ordnar filmvisningar på bibliotek och caféer eller bjuder in författare till den lokala teatern.
Inför utdelningen av Nobelpriset i litteratur behöver i varje fall inga sverigedemokrater skämmas, de har alltid bra koll på världslitteraturen och kan ärligt och helhjärtat ropa ”äntligen” när namnet på vinnaren ropas upp.
Sverigedemokrater tittar ofta på Kobra och Babel tillsammans. Kanske i samband med veckans bokcirkel om Joyce Carol Oates ”Svart flicka, vit flicka”.
Ja, när jag träffar en sverigedemokrat känner jag mig alltid underlägsen. Dessa 7,2 procent är kärnan av den svenska intelligentian.
De kan dra åt helvete.
Dagens sanning
Alla människor vill vara bruna, i brist därpå rödaktig, i brist därpå rosa, i brist därpå bränd.
Titellös
Imorgon ska vi byta boplats och flytta till ett billigare och bättre ställe. Då är det kul att flytta.
Vädret är bra. Det har varit riktigt varmt några dagar. Ikväll kan man se Idol på Bajen bar om man vill. Men det vill man ju inte.
Over and out!
Nintendo 8-bit
Nu har även jag börjat spela. Det är fruktansvärt roligt. Jag har aldrig varit bra på tevespel och ibland vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Då frågar jag Vilja om hjälp och hon säger "pappa du måste hoppa" eller "du måste kasta ett äpple på krokodilen" eller "du måste trycka på enter först".
Idag spelade vi ihop, Vilja och jag. Jag spelade och Vilja stod bredvid. När Super Mario hoppade, hoppade Vilja också för att det var så spännande. Vi blev båda helt galna. Vilja skrek "du måste hoppa, pappa" och jag skrek "men jag hoppar ju hela jävla tiden".
Vi förenades i vår glädje över ett nytt liv och vår totala sorg när de hemska orden "game over" svärtade ner dataskärmen.
Jag har aldrig tidigare upplevt en större närhet i vår fader-dotter-relation.
Dagens sanning
Dagens sanning
Djur
Jag är inte jätteintresserad av djur. Jag är ofta rädd för dem, framför allt nordiska djur är jag rädd för. Vildsvin och olika gnagare till exempel.
Djurlivet här i Thailand däremot finner jag faktiskt riktigt underhållande. Det är som att titta på Animal planet. Alla insekter är mycket större än i Sverige. Fjärilarna är stora och färgglada. När man snorklar ser man orange och blåa och röda fiskar, prickiga och randiga. Vilja och Inez har lekt med en tam bebisapa och vilda apor är så pass vanliga att man knappt bryr sig längre. När vi hyrde moppe igår såg vi tre elefanter. På himlen svävar örnar. På toan krälar kackerlackor.
Det är som Skansen fast bättre.
Rättelse
Viljas nya van
Vilja har fatt en ny bastis. Han heter Eo och ar tva manader gammal. Han bor pa n resturang dar vi numera borjar bli stammisar, och det ar inte enbart pa grund av att maten ar god. Eo ar den stora dragningskraften. Han ar busig, snall och helt sjukt sot! Vilja har hittat sin sjalsfrande. Jag kan saga sa mycket som att det ar svarare att fota en apbebis an ett barn!
